Svenska English

Om underbyggnaden (mera)

Grund i forskning

Utformningen av Relagram och sättet att analysera svaren i Relagram har sin grund inom en forskningstradition kallad fenomenografi. Fenomenografin fokuserar på människors relation till sin omvärld och beskriver hur personer relaterar till och förstår olika delar av omvärlden som fenomen. Relagram handlar om relationen mellan en person/grupp och eget arbete. Verktyget har också sin grund i en forskningsmetodologi kallad kontextuell analys. Kontextuell analys utvecklar kunskap om fenomen, i detta fall om relationer till eget arbete, genom att urskilja huvuddelar hos fenomen, och deras innebörd, som beroende av sitt sammanhang.
 
Den fenomenografiska forskningsinriktningen utvecklades från 1970 av en forskargrupp vid Göteborgs universitet. Lennart Svensson är en av grundarna. Forskningsinriktningen har spritts och utvecklats nationellt och internationellt. Många forskningsprojekt och doktorsarbeten har genomförts inom inriktningen, särskilt i Sverige, andra nordiska länder, Storbritannien, Australien, Hong Kong, och också på andra platser. Utmärkande för forskningsinriktningen är att den har beskrivningar av personers kvalitativt olika uppfattningar av samma fenomen som en grundläggande och central del i sina undersökningar. Det finns en omfattande litteratur om den forskning som genomförts. En beskrivning av huvudprinciperna bakom forskningen ges av Svensson (1997). Sammanfattande beskrivningar av fenomenografisk forskning ges av Marton, Hounsell & Entwistle (1997) och Marton & Booth (1997).
 
Verktyget Relagram handlar om sätt att uppfatta och relatera till eget arbete. Två tidigare fenomengrafiska doktorsavhandlingar som specifikt handlar om uppfattningar av och sätt att förhålla sig till eget arbete är Sandberg (1994) och Lindberg-Sand (1996). Sandberg (1994) undersökte vilken relation motoroptimerare hos Volvo hade till sitt eget arbete och Lindberg-Sand (1996) undersökte blivande sjuksköterskors utvecklande av sin relation till klinisk praktik. Utveklandet av verktyget Relagram har en mer närliggande bakgrund i ett forskningsprojekt inom EU-kommissionens fjärde ramprogram kallat LATIO-projektet (In Company Training and Learning in Organisations). Projektet kartlade lärandemiljöer i kunskapsintensiva delar av multinationella företag i Danmark, Nederländerna, Irland, Storbritannien och Sverige. Lennart Svensson var koordinator för projektet och det beskrivs av Svensson (2002) and (2009). Projektet var inspirerat av den fenomenografiska forskningsinriktningen och forskningsmetodologin kontextuell analys. Projektet innehöll ingen direkt användning av verktyget Relagram.
 
Utmärkande för kontextuell analys som forskningsmetodologi är, att den är analytisk genom en klar avgränsning av undersökningsobjekt, av delar av de undersökta objekten, och av relationer mellan dessa delar. Analysen är samtidigt kontextuell genom att avgränsning och fastställande av innebörd hos objekt, delar av objekt, och relationer mellan delar, görs på ett inbördes beroende och tolkande sätt. Metodologin beskrivs av Svensson (1986, 2004) och Svensson and Doumas (2013). Mer specifika metodologiska inslag beskrivs i olika empiriska arbeten, bland annat i de ovan nämnda undersökningarna. I Relagram antas en persons eller grupps relation till eget arbete vara komplex och innehålla flera delar som är beroende av varandra. Vissa central delar fokuseras i verktyget. Den kontextuella ansatsen innebär att innebörden i dessa delar ses som beroende av och tolkas i förhållande till deras sammanhang. 
 
Det här presenterade specifika verktyget Relagram har utvecklats av personalkonsult Arne Hedeboe Andersson and professor Lennart Svensson i samarbete med utgångspunkt i den fenomenografiska forskningsinriktningen och den kontextuellt analytiska forskningsmetodologin. Verktyget bigger på en intervjumetod som utvecklades av Arne Hedeboe Andersson and Lennart Svensson, och användes av Arne Hedeboe Andersson i konsultarbete i företag och organisationer. Relagram är en del av intervjumetoden, som är mer omfattande än det internetbaserade verktyget Relagram. Intervjumetoden har också använts i ett utvecklingsprojekt med finansiering från en av EUs interregionala utvecklingsfonder. 
 
Utvecklingsprojektet handlade om Interkulturellt ledarskap i Öresundsregionen och genomförde med Handelshögskolan I Köpenhamn som huvudman (docent Lise Lyck). Projektet genomfördes från 2005 till 2008. Arne Hedeboe Andersson, som arbetade inom projektet, använde intervjumetoden och Relagram som en central del av projektet (inte den internetbaserade versionen), och Lennart Svensson deltog som vetenskaplig rådgivare i projektet. Ett syfte i projektet var att undersöka skillnader och likheter I ledarskap inom tjänste- och varuproducerande företag I Danmark och Sverige. Tre företag deltog i undersökningen; Gambro AB, Länsförsäkringar och Carlsberg A/S. 40 arbetsledare deltog i omfattande intervjuer där Relagram var en del. Projektet har beskrivits i en forskningsrapport från Handelshögskolan i Köpenhamn (Lyck 2008). 
 
Referenser
 
Lindberg-Sand, Å. (1996). Spindeln i Klistret. Den kliniska praktikens betydelse för utveckling av yrkeskomtetens som sjuksköterska. En etnografisk-fenomenografisk studie. Lund:Lunds universitet, Pedagogiska institutionen.
 
Lyck, L. (Ed). (2008). Intercultural Leadership in the Øresund Region, CBS,Copenhagen.
 
Marton, F. & Booth, S: (1997). Learning and Awareness. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.
 
Marton, F. Hounsell, D. & Entwistle, N. (1997) The Experience of Learning. Implications for Teaching and Studying in Higher Education (2nd edition). Edinburgh: Scottish Academic Press.
 
Sandberg, J. (1994). Human competence at work – an interpretative approach. Göteborg: BAS ekonomiska förening.
 
Svensson, L. (1986). Three approaches to descriptive research. I P. D. Ashworth, A. Giorgi & A. J. J. Koning (red.) Qualitative Research in Psychology. Proceedings of the International Association for Qualitative Research. Pittsburgh: Duquesne University Press.
 
Svensson (1997). Theoretical foundations of phenomenography. Higher Education research & Develpopment, 16(2), 159-171.
 
Svensson, L. (2002). Learning Environments of Knowledge Intensive Company units in Five European Countries. Final report. The European Commission, http://www.pjb.co.uk/npl/bp30.htm.
 
Svensson, L. (2004). Forskningsmetoders analytiska och kontextuella kvaliteter I C-M Allwood (red.) Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
 
Svensson, L. (2009). Learning environments of employees in knowledge intensive company units. I C. Velde (red.) International Perspectives on Competence in the Workplace. Implications for Research, Policy and Practice. London: Springer.
 
Svensson, L. & Doumas, K. (2013). Contextual and Analytic Qualities of Research Methods Exemplified in Research on Teaching. Qualitative Inquiry, Vol. 19 Issue 6, p.441-450. (DOI: 10.1177/1077800413482097).

Kontakta oss:
Tel 070 984 76 48
Mail arne@relagram.se

Relagram as a tool has been developed in cooperation with Lund University Innovation (LUI) and Cybercom.
LUI is responsible for the legal and technical formation of the company Relagram AB.

Copyright © 2017 relagram.se - Hemsida levererad av DistansData